bbqvillage

Sitter och skriver min första hemtenta. Känns väl sådär just nu med tanke på att det inte är så lätt. Men det är inte svårt heller egentligen. Mest konstigt tror jag... Sitter och lyssnar på Kurt Nielsen gör jag också. En gud till sångare han är då! Oj, oj, oj säger jag bara! Japp! =D

Senare ikväll är det träning också. Först skulle det ha varit träning med endast juniorerna men den blåstes av och är flyttad tills imorn istället, i Bålsta. På torsdag är det match mot Kungsängen så vi ska träna ihop oss lite. =) En fördel kanske.

Nej nu måste jag återgå till min tenta så en uppgift blir klar innan träningen iaf. =)

Det var min och Rebeckas famlij. Jag körde en bil, Rebecka den andra. Rebecka låg jämsides med våran bil. Någon meter framför oss hade vi en lastbil. Plötsligt händer något. En bil framför oss slirar till. Innan jag vet ordet av det så ligger lastbilen tvärs över vägen och vi kör rakt mot den. Rebeckas bil slår i. Jag ser i slowmotion hur de smäller. Jag hinner stanna precis när en bil från sidan kommer. Den slår i oss, får hela passagerarsätet att försvinna. Där min mamma satt. Jag är helt förstörd. Tar mig ut ur bilen. Möter Rebecka och vi båda skriker efter våra familjer.

Hur är det där med att tv-spel påverkar en?
I fredags hade jag och Rebecka en spakväll som avslutades med tvspel. Spelet gick ut på att köra bil helt galet och skapa så stora seriekrockar som möjligt. Efter ett antal explosioner och smällar gick jag hem till mig och väntade på att det skulle bli dags att hämta far i Enköping. Självklart somnade jag. Självklart drömde jag en läskig och otroligt verklig dröm. Ofta drömmer jag väldigt verkligt och det skrämmer skiten ur mig. Därför var jag lagom skakis när jag hoppade in i bilen för att hämta far. Det var mörkt. Det var dimmigt. Jag hade precis varit med i en seriekrock. Jag ville inte köra bil just då. Jag var inte så kaxig när jag susade iväg...

Igår var det ju Oktoberfesten i Enköping. Mycket trevligt. Förfest hos Sara med tacos och cocosbollskrig. In till stan där Sara försökte erbjuda en tant på lite fint röd vin (hon rynkade på näsan och trodde det var hembränt) medan jag gosade med hennes lilla hundvalp. Söt. In på Joar där Rebecka och jag direkt tog plats på dansgolvet och där mesta delen av kvällen tillbringades.
Vi spanade även på Idol-Ola, jag var helt enkelt tvugen att kolla efter Alexs tjat om att "hon älskar Ola". Jag t.o.m. tog över och tvångsavslutade Rebeckas telefonsamtal för jag att få komma in i öltätltet i tid. Väl där tröttnade jag snabbt.
Vi mötte Christoffer som kastade tuggummi troligtvis rakt på massa folk. Andreas och Brave dök upp och vi överföll Brave med kramar så fort han satte sin fot innanför dörren. Rebecka hittade 6 kronor på golvet och tjöt överlyckligt att hon skulle bli rik. Brandalarmet gick igång vilket ledde till att jag och Christoffer sprang fram och tillbaka mellan dansgolvet och utgången. Hamnade tillslut på dansgolvet där vi shaka loss till Klappa händerna när du är riktigt glad. När kvällen väl var över var det goda humöret kanske inte på topp. Jag och Rebecka tog oss hem medan Brave och Andreas sov i en lövhög vid resecentrum.

Vaknade imorse lätt död och inte på världens bästa humör. Tog mig in till dansstudion och fick koppla bort ett tag. Efter det hamnade jag hos Andreas där han, jag och Brave degade tillsammans med Misse. Jag vann på Uno - stolt.

Efter att ha varit hemma i några dagar (en vecka närmare bestämt, har inte satt min fot på jobbet sen förra torsdagen) så var det skönt att vara tillbaka. Att ha något att göra. Det kändes extra bra när jag fick jobba med Splash (ännu en maskin jag har döpt) som sprutade metallflisor och äckel vätska över hela mig. Men jag gillar honom ändå.

Under regn från metall och gulvätska (jag syftar inte på kiss, så att alla vet) fick jag sitta och vänta en hel del, Splash är lite långsam av sig. På arbetsbänken har någon skrivit med svarta bokstäver Fy fan vad det är varmt! Jag småler åt det. Kan tänka mig hur en av gubbarna har suttit i sommarhettan på verkstaden, matt och med svetten rinnandes i pannan, argt har tagit upp en penna och skrivit dit de små orden. Jag vet ju själv hur hemskt varmt det var i sommras. Jag lider med de här orden, känner förståelse med den som skrivit dem. Men så slogs jag av en annan tanke. Det är en arbetsplats med vuxnamänniskor. Att stirra på klotteret kändes som om någon hade kastat tillbaka mig till skolan. Jag satt inte längre på arbetet med maskinerna brummandes i bakgrunden, jag satt vid skolbänken med klasskamraterna tisslandes runt omkring. Det kändes på något sätt fel att se klotter på en arbetsplats. Det hörde inte hemma där...

Minns ni att jag för en månad sen berättade att jag blev förföljd på stan? Inte? Här kan ni fräscha upp minnet.

Idag stod jag utanför Coop och väntade på Rebecca. Plötsligt hör jag hur en cykel sladdar till bakom mig och det omisskännliga ljudet av en loska som träffar gatan. Jag vänder mig om och ser en ung kille stå böjd över en cykel.. När han låst den tittar han upp, möter min blick och jag känner igen honom direkt. Det är pojken! Pojken i den knallgula tröjan!
   Pojken försvinner in på Coop. Två minuter senare är han tillbaka. Han sätter sig på en bänk bakom mig. Där sitter han ett tag. Jag önskar och önskar att Rebecca ska komma så jag slipper honom. Så säger han med en hög stämma, som är oemotståndlig till att bli irriterad på "Hörru, har du cigg?" Precis som förra gången. Jag blänger på honom, överväger att säga att nej, inte den här gången heller, men det blir ett nej, tyvärr. Han kollar på mig. "Röker du inte?"  Han får enkla svar tillbaka. "Inte? Hur gammal är du? 19? Jaha..." Han tystnar och Rebecca kommer äntligen. Pojken ger Rebecca en blick, ropar på en gubbe "Har du cigg?" och tar sin cykel och försvinner.

En vecka är nästan slut och helgen är här! Det blev ett bra avslut till en bra helg! Duggan gick jättebra och var inte alls så svår som jag trodde att den skulle va. (För alla som inte vet vad en dugga är så är det ett mindre prov kan man säga). Sen fick vi tillbaka våra uppsatser vi skrivit om vfu:n (praktiken). Jag fick ett "utmärkt" på mitt papper och gruppen som helhet fick ett "jättebra jobbat!" av vår lärare. =D Så jag är helnöjd med den här veckan. Så nu går jag runt och är allmänt glad. Var tvungen att ringa och dela med mig med min glädje. Det uppskattades! =D

Ikväll ska jag och Erika ha en spakväll. Väldigt mysigt. Var så länge sen som Erika och jag gjorde något tillsammans. Och helgen slutar inte där, för imorn ska vi nämligen på Oktoberfesten. Jag är hur taggad som helst och jag hoppas att Erika är likaså! ;)

Nej nu ska jag gå och dansa av mig lite. Shit vad jag är glad! Går inte att beskriva... Det kommer nog synas imorn hur glad jag är!;)

Här sitter jag, nyss hemkommen och sliter sönder och tuggar en macka som om den hade förstört mitt liv. Jag känner hur irriterad jag är. Ännu mer irriterad blev jag nu när mack-attacken gjort sitt och magen krampar lite smått. Jag vet inte varför, men jag är jävligt irriterad. Konstigt, för jag har haft en riktigt mysig dag. Men när jag satte mig på bussen för en timme sen sjönk humöret direkt. Ingen aning om varför. Jätteirriterad blev jag dessutom på gubben i ful hatt och lila jävla byxor som satt och stirrade på mig. Eller, han kanske hade all anledning att stirra på mig och min sura uppsyn. Skit samma. Jag funderade över på att köra över ett mjölkpaket påvägen hem från Litslena, men jag gjorde det aldrig. Synd, jag ångrar det...

Vaknade 6.35 av att klockan ringde... väck Patrik.. "gå upp nu!" Inget svar så jag lägger huvudet på kudden och somnar om i typ fem min sen ringer hans klocka. Han vägrar gå upp och snoozar till 7.... okej frukost är överskattat och han har typ en kvart på sig att dra iväg till jobbet.... Jag går in och mamma är vaken och hon är liksom ledig idag... jag fattar inte hur någon kan gå upp så tidigt om man är ledig... men men, det kanske är så när man är vuxen... =P
När Patrik åkte till jobbet gick jag och la mig ett tag till. Somnade om direkt och fick sova hela två timmar till innan mamma kom och föreslog att vi skulle åka till Uppsala och kolla lite inne i Chilli. Fan va fina möbler det finns där. Blev helt kär i en soffa som bestod i stort sätt av tre fåtöljer. Sen fanns det en knapp - tröck man på den så åkte ryggstödet ner och upp kommer ett stöd för fötterna. Så jävla mjuk var den också.... man kom knappt upp ur den för man sjönk ner så himla mkt... den ska jag köpa sen om jag får råd - bara 14 000kr! =D
Efter att vi varit på Chilli gick vi till IKEA och rusta. Tänkte att jag kunde köpa mig en fin ny matta på rusta för jag har sett att det fanns en där som jag ville ha.
Köpte en matta men sen när jag rulla ut den i mitt rum blev de icke godkänd! Fan va ful den va asså.... ja ja, den var iaf billig. =P
Å så måste jag ju nämna ännu en gång så att jag har uppmärksammat alla - Grattis Sara till körkortet! Nu är du fri som en fågel! ;)

Jag har ju varit ledig ganska länge nu. Sen i torsdags. Vilket betyder ganska sena kvällar. Trots sena kvällar har jag ändå vaknat halv 6. Varje morgon. Varje dag likadant. Jag vaknar. Kollar klockan. Halv 6. Försöker somna om. Känner mig ganska pigg. Tvingar mig att ligga kvar i sängen. Somnar om. Sover för länge och vaknar flera timmar senare. Trots att jag ställt klockan på en mer rimlig tid. Varför plågas jag av halv 6? Varför, varför, varför??

Imorgon ska jag troligtvis gå upp klockan 6. Det är ju t.o.m. ännu värre. Då föredrar jag halv 6 och att få somna om igen...

Idag har varit en underbar dag. Vaknade först på sjukhus (som inte var något sjukhus), for in till Uppsala, satt på en lektion där jag inte rikigt förstod allt som sades, men det viktigaste i alla fall. Nästa vecka ska vi hålla en muntlig presentation, ska bli spännande. Efter det blev det såklart streetdance, vad annars en tisdagkväll som denna? Jag är på riktigt bra humör idag. Magen krampar lite eftersom jag struntade i middagen, något sådant hade jag inte tid med, men mor muntrar upp där hon sitter med ett engelskalexikon i famnen. "Gud så många konstiga ord det finns!"  Det började med att jag skulle maila min lärare och inte kom på hur man avslutar ett mail på engelska. Självklart ställde mor upp. Hon tjatade, bläddrade och funderade för att få ett svar. Det svar hon kom upp med tyckte jag inte riktigt dög, men det gav mig ett gott skratt i alla fall. Nä hörrni, nu dundrar och dunkar det i magen, dags att ge sig ut på jakt!

Sitter här och lyssnar på Lil Wayne med låten Lollipop. Grymt bra måste jag säga!... har precis suttit och kollat genom hemtentan som ska vara klar den 2/10... den ser inte så rolig ut men ändå tycker jag att det ska bli kul att skriva den.. hmm... vet inte hur det där blev men ändå! =P
Imorn är jag ledig eftersom vi bara har en föreläsning om nätmobbning.. och det har man ändå hört så mycket om så jag känner att jag inte behöver gå på den... =P Känner att jag även behöver sova ut ordentligt och inte höra någon klocka som ringer och väcker mig....=)

Nej nu ska jag spela lite kort hade jag tänkt.... sen ska jag strecha min ljumske... sträckte mig igår på träningen... inte alls kul faktiskt och jag vet inte ens hur det hände.. helt plötsligt hade jag ont och nu kan jag inte gå upp i trappor..."/ usch usch... hoppas det blir bättre tills onsdag så jag kan träna handboll då! =P

Jag har haft fullt upp. Jag har stresspackat inför en resa till Göteborg. Det första jag gjorde där nere var att åka karusell medan bror kollade snett på mig tillsammans med hans kompisar. Jag kände mig otroligt ensam.
   Jag lyckades som tur var möta upp en kompis och vi snyltade ett hotellrum som låg precis vid en strand som var lika vacker som Thailand. Jag vet inte riktigt hur vi lyckades ta oss in på hotellet utan att de i receptionen märkte oss, men lyckades gjorde vi. Finare hotellrum har jag nog aldrig sovit i. Dessutom sparade jag 3000 kronor på det, känns väldigt bra.

Imorse vaknade jag av ett äckligt pipande. Jag hade ingen aning om vart jag var. Det var riktigt läskigt. Halvsovandes insåg jag att fan, jag ligger ju på sjukhus! Vad har hänt!? Jag kunde inte minnas. Såg bilder av hur jag åkte karusellen och hur jaggick och la mig i ett obetalt hotellrum, men därefter var det helt svart. 
   När jag vaknat till lite inser jag att jag ligger ju hemma i min egen säng medan brors väckarklocka tjuter för fullt i rummet intill. Efter några hårda bankande i väggen av mig hör jag hur den tystnar och jag somnar lättat om.

Dagen har varit relativt kort men ändå lång. Fick lova att skriva en "uppsats" på bussen på vägen in till Uppsala i morse. KUL! NAAT! Jag hade sparat mitt dokument, men på något magiskt sätt var det försvunnet och jag var tvungen att skriva om allt igen.... snacka stressad jag blev. Stora klumpen i magen som alla snackar om när man är nervös var inte att tala om. Våga missa att lämna in något på Universitetet! NOT! =S Jag tror att försvinnandet av dokument har med en viss person att göra... men här i bloggen nämner vi inga namn om det inte är positivt. =P

Imorn är jag ledig och då ska jag in till Enköping för att luncha med den jag är kontaktperson åt. Sen blir det nog till att börja med att skriva hemtentan som ska vara inne den 2/10 =P Spännade - min första tenta! =D
Senare på kvällen är det ju fotbollsträning... undra hur det blir med den... "/

Senare den här kvällen är det handbollsträning! =D Oj så kul det ska bli! Jag är så otroligt taggad. Har inte tränat på två veckor eftersom jag varit sjuk. Men nu jävlar ska det bli ändring. Frisk och kry ska jag springa som aldrig förr! =P

Ni vet sådana där fula tanthundar? De är oftast långhåriga med små toffsar på huvudet. Klart ni vet, alla har sett dem. Fula är de, lite mesiga sådär. Inget respektingivande över dem inte. De är helt enkelt bara små mes hundar, söta på sitt sätt, men ändå så fula. Jag kallar dem tanthundar, oftast är det bara tanter som har dem.

Hur som helst, såg en sådan där liten tanthund idag. Hon/han hade allt. Långt hår, toffs på huvudet och såklart en tant till ägare. Dock saknades mesigheten. Denna lilla tant vovve stod så bredbent och såg så uppkäftig ut att man direkt tvekade på om man skulle gå i närheten. Man riktigt såg kaxigheten i den lysa. Det var som om det var en pitbull på insidan, men tanthund på utsidan. Skrämmande, men ändå så otroligt komiskt. En sådan kaxig uppsyn i en sådan mesig hund, det går inte ihop. Jag kunde inte låta bli att le.

"Erika! Du måste skriva allt! Du kommer ju ihåg, du är ju nykter!"
Ja, här sitter jag nu och ska skriva allt. Nu måste jag anstränga hjärnan, det blir ju jobbigt om jag glömmer något nu när så mycket ansvar har lagts på mina axlar. Fast å andra sidan, de skulle väl inte ens märka något, de lär ju inte direkt komma ihåg allt.

Vart börjar jag då? Från början, när allt var lugnt och stilla? I mitten, då spänningen trappades upp? Eller i slutet, då kaoset utbröt? Äsch, vi börjar med att låta bilderna säga sitt:

Dans står på schemat idag. Ska bli så jäkla skönt. Extra kul att vi dansar till en favvo låt. Den jag missbrukat i hela helgen. Mor och far börjar komma med lite kommenterar. Men ska bli skönt att få komma iväg och inte tänka på någonting annat än musik och rörelser. No more.

Ikväll blir det hårfärgning med Rebecka. Ska bli skoj. Känns som om det var länge sen man träffade flickan. Vi kanske skulle ta och mysa till det lite? Lite godis? Lite film? Äkta tjej kväll? Rebecka, vad säger du?

Nä, nu måste jag rusa igen. Ingen rast, ingen ro, but I like it. =)

Förvånad jag är att jag har lite extra ont i halsen idag och egentligen kanske borde avstå från träning. Funderar fortfarande på att kapa av halshelvetet.

Oj vad jag har sovit gott inatt! Jag somnade direkt efter att jag lagt huvudet på kudden.
Kvällen igår spenderades hos Sara. Vi började med att åka in till Enköping för att köpa lite tillbehör för kvällen. Själva maten gick väl på en sisådär 74 kr medan godiset.... =P ja det gick väl på 94 kr (A) Vi hade bestämt oss för att svulla. På vägen hem från stan fick vi oss ett gott skratt. Kvällens citat lixom! Läsa mer på Saras blogg.
Jag måste säga att jag tyckte att tacosen var jättegod! Good work Sara! (Y) Mätta och belåtna gick vi över till Saras rum och kollade på flashbacks på That's 70's show. Så jävla grym serie!
Sen gick det uppför mot övervåningen och det var dags för Sing-a-long och Extra-extra. Kul kul!
Tack för en mysig kväll Sara. Det behövdes verkligen efter två helgers nej. ;)

Det resterande av dagen kommer nog att spenderas i Uppsala med the classmates. Skolarbete står på schemat.

Nu - borsta tänderna och klä på sig lite mer anständiga kläder.

ps. Miss this moment!!!!!!

Idag har varit en mycket bättre dag. Lugnare, skönare och ändå har jag fått mycket mer gjort. Tvättat, städat, sökt jobb och just nu håller jag på att göra mig iordning för en liten tripp till Stockholm. Evelina fyllde 18 i veckan ( grattis =D ) så det blir såklart en utgång. Det blir dock en tidig hemgång för mig, måste med sista tåget hem, men det ska bli skönt att få komma ut och träffa lite folk. Nä hörrni, nu måste jag rusa.

Idag är en sådan dag då jag bara vill ligga på vardagsrumsgolvet , knapra finn crips och lyssna på samma låt om och om igen. Inget annat. Bara ligga där och inte bry sig om tid och rum. Det är väl ungefär det jag har gjort hitils idag.

Jag har tagit en skön och lugn promenad i skogen också. Jag och vovven har suttit och kollat på hösten som kommer. Det kändes ganska bra. Det var bara hon och jag tillsammans på en sten. Inget mer. Låter kanske konstigt, men det var skönt. Hon, jag och tystnad.

Länk till låten som jag har sjungt och lyssnat på hela dagen. Låten som kommer spelas hela helgen. Hela veckan troligtvis. Låten som kommer driva mor och far till vansinne - de gillar inte riktigt att jag hakar upp mig på en enda låt och sedan missbrukar den. Men jag kan inte hjälpa det, jag älskar den här låten så det är den som gäller nu. Om och om igen...


 Och nej, jag kan inte klistra in youtubeklipp än, någon som vet hur man gör?

Igår satt jag och funderade på jobbet. Jag hade fått en ny knapp att trycka på, vilket betyder en ny maskin som sprutade metallflisor och kylarvätska över hela mig (jaett paraply hade inte suttit fel). Skulle jag ta en senare lunch med grabbarna eller en tidigare lunch och få stå i princip helt själv på verkstaden med nya maskinen ett tag? Magen kurrade och jag sprang iväg på min tidiga lunch. Övertygad om att det kommer gå bra efter lunch. Maskinen är ju inte ett dugg komplicerad.

Varje lunch läser jag metro. Avslutar med horoskop. Igår stod det något i stil med Försök inte ta något i egna händer, det kan sluta illa. Försök samarbeta istället. Då blev jag lite nervös. Jag skulle precis gå ner till verkstaden och sätta igång med jobbet helt ensam. Hur skulle då detta sluta?

Väl nere på vekstaden rullar allt på. Jag hinner köra maskinen en gång och det slutar lyckligt. Andra gången slutade det illa. På något sätt gick ett plexiglas sönder. Jag kände irritationen komma. Nu vågade jag inte köra maskinen förrän gubbarna kommit tillbaka. Dumma, dumma horoskop - ja, jag skyllder på horoskopet, hade den aldrig sagt något hade detta aldrig hänt.

Men historien slutade bra i alla fall. De fixade glaset och jag kunde fortsätta mitt jobb. Faktiskt så tyckte jag det var ganska kul. Det var nästan så att jag gärna hade struntat i att sluta tidigare och jobbat lite längre. Men bara nästan.

Har haft dansträning idag. I princip alla gjorde fel på ett steg och läraren gapar och skriker varje gång Salsasteg! Hörrni, salsasteg! Ja, tack, det hjälper ju oss så mycket. Det är ingen salsalektion vi tar, vi vet inte hur ett jäkla salasteg ser ut (ja, ni vet ju min och salsans relation sen innan). Desstom har salsa hur många idiotiska steg som helst. Samma stil körde läraren på salsalektionen. Grundsteg hörrni, grundsteg! Precis som om vi ska kunna veta vilka av de fem olika stegen han nyss visat oss är grundsteg. Nä, säger bara en sak: jag och salsa är ett stort NEJ.

Okey, jag kom på ett jätte fint och finurligt inlägg om träningen och min dag i övrigt på vägen hem, men jag har tappat lusten att skriva så jag tror jag går och lägger mig istället. God fucking jävla natt.

Det känns som jag har haft fullt upp i flera veckor (dagar om man inte ska överdriva). Dansen har satt igång igen så jag har verkligen haft fullt upp. Upp till jobbet, sluta jobbet, stressa till bussen, in till uppsala, träna, hem och sov. Börja om.
Ingen tid till någonting annat. Men nu blir det ändring. Jag får inte jobba på Webra förrän möjligtvis nästa vecka så nu är jag långledig. Så här ska det bloggas! Om jag inte åker till dalarna dvs. Jaja, jag skulle bara meddela att jag lever och mår bra och att det de kommande dagarna nog kommer trilla in lite fler blogginlägg än vanligt. Brukar bli så när man är ledig.

Jag vet inte hur jag ska känna mig just nu... besviken igen? Ledsen? Trött? Arg? Orkar-inte-bry-mig? Jag vet inte riktigt vad jag ska säga ialla fall.... men det jag kan säga att det blir inte Stockholm den här helgen heller. Från att gå med huvudet högt i skyn och vara glad och framåt, till att bli sad och down. Äsch! Och jag är inte pigg på att gå och träna handboll heller eftersom jag fortfarande inte blivit helt kry från min förkylning. "/

Jag tror att morgondagen kommer bli rolig ialla fall. Det är lägerskola som står på schemat. Det är bestämt att jag ska följa med "min klass" på cykeltur till Löt. Där ute är det olika aktiviteter och annat skoj som kommer hända. Jag kommer hjälpa till med lunchen i köket med Kicki. Vilket jag tror kan bli väldigt spännande! =D
Sen bär det av hem igen runt fyra... på skolan ska barnen grilla och ha mysigt och sedan ska de sova kvar där. De frågade om jag ocskå skulle göra det, men icke sa Nicke. Ofta lixom! =P

Nu ska jag gå och hjälpa mamma skära grönsaker. Sen ska jag börja skriva rent mina observationer som jag gjort den här veckan. Ussch vad jag egentligen inte har ork att göra något... vill bara sitta framför tv:n hela kvällen.... Idol låter så himla lockande.

Det tog mig hela dagen, men den är klar. I princip i alla fall. Med mina plugg metoder behövs det verkligen en hel dag för att skriva något. Jag börjar med att skriva lite förhand. Springer iväg och gör något annat i en halvtimme (troligtvis spelar jag musik på högsta volym och verkligen bara springer runt, utan att göra något vettigt) Kommer tillbaka, skriver ett stycke. Springer iväg igen. Skriver ett stycke till. Ooops, nu skulle jag ju visst ut och rasta vovven. Kommer hem. Springer runt. Skriver ett stycke i någon minut. Springer runt. Så håller jag på så tills det är dags att renskriva. Då sitter jag och varvar renskrivningen med msn, bloggen eller något annat skoj. Dettar ju minst sagt lite tid. Så när jag säger att jag har pluggat en hel dag, så betyder det att halva dagen har gått åt till något annat. Om inte mer än en halv dag. Men jag är alltid lika stolt över att kunna säga att jag har pluggat en hel dag. För det låter bra. Det känns bra. Det är bra.

Okey, jag har inte pluggat på flera, flera månader. Men nu är det dags att ta i med hårdhandskarna igen. Idag ska jag skrapa ihop en reklamanalys på engelska. Jag sa till mig själv att jag skulle sätta igång igår kväll. Jag åkte på bio istället och skrattade åt greker. Jag och Rebecka kom fram till att vi älskar greker. Speciellt feta, grekiska tanter.

I alla fall. Imorse sa jag till mig själv att klockan 11 sätter jag igång. Har jag börjat? Nej. Vad gör jag? Jag lyssnar på musik, dansar runt och bloggar. Inte, inte bra. För en stund sen kom jag på ett knep. Gjorde ju en reklamanalys i gymnasiet. Det är ju bara att översätta den. Snabbt och enkelt. Tyvärr Erika. Du har bara sparat halva analysen. Hur dum får man bli? Så det är väl bara att sätta igång då. Jag ska helst maila David, tror jag han hette iaf, imorgon och skicka mitt arbete. Det ser jag ju fram emot. En främmnade snubbe ska läsa igenom min halvkassa engelska analys som jag inte ens har börjat med och komma med respons. Jippie.

Get to work, Erika!

Kulturnatten. Alex kom givetvis hit. Vi drog vidare till Jennie där en förfest hölls. Jag förlorade i poker (som vanligt). Därefter hamnade vi i Uppsala. Det var folk överallt. Vi skrattade, skålade och dansade. Alex och jag kom på ideén att fortsätta vidare till Escobar och kolla läget. Jennie var då spårlöst försvunnen så istället sprang vi runt och letade efter henne. Tröttnade när vi inte fann henne. Lämnade stället och gick och käkade med Robin - som helt plötsligt har fått dialekt. Hälsade på Subway-tjejerna. Jennie rinde, hon var i tryggt försvar på busshållplatsen. Vi tog oss dit och hamnade på bussen som stank spya. Det gjorde oss inget, vi somnade direkt - Alex, först lutandes mot min näsa, sen mot axeln och sen somnade hon i mitt knä. Så sov vi alldeles för länge och vaknade i Enköping. Pappa jagade en buss - fel buss. Tillslut kom vi äntligen hem.

Idag är det en aning bättre på olika sätt - jag börjar bli frisk, pratade med Patrik om igår och så ska jag gå på bio med Erika (vi åker om typ 20 min). Vi ska se Mamma Mia... vet inte riktigt om jag är så taggad för den. Men jag kanske blir positivt överraskad när jag går därifrån.

Imorn börjar praktiken som sagt var. Och jag har hamnat i en klass där jag känner i stort sätt alla barnen vilket är väldigt skönt. Sen får vi se hur det går med uppgifterna.

Nej nu ska jag nog gå och fixa till mig lite innan det är dags att åka. Ha en trevlig söndag allihopa!

Kvällen blev som sagt inte den som jag hade räknat med. Inget Sthlm... =( Nej usch jag orkar inte ens skriva... men grymt besviken är jag iaf. =(

Nu ska jag antagligen sova (försöka iaf) och sen sova länge imorn..... Sen blir det nya tag på måndag då praktien börjar. Hoppas den veckan blir bra. Ser faktiskt framemot en vecka med barnen på Grillbyskolan. =)

Det positiva får avsluta kvällens inlägg.

Blev inget Stockholm idag.... lagom onöjd och lagom besviken.... men men.... Blir väl en mysig hemmakväll med mor å far framför Sing-a-long.

Våran hund är nog den gnälligaste hund som finns. Hon kan verkligen konsten att gnälla. Att låta överhuvudtaget är hon expert på. Hon skäller, hon ylar, hon piper och driver en till vansinne vissa dagar. Imorse kände hon sig lite ensam. Därför var ju resten av huset tvugna att vakna. Hon siktade in sig på mig. Utanför min dörr tiiidigt på morgonen (klockan nio är tidigt för mig, okey) sätter hon sig och gnäller, kraffsar på dörren och piper. Självklart vaknar jag och vill bara ta dörren och smälla upp den i huvudet på henne. Vilket jag självfallet inte gör. Istället ligger jag kvar i min varma säng. Önskar att någon annan piggare varelse ska vakna. För jag orkar inte gå upp och kolla vad i h*lvete hon vill. Tillslut hör jag hur båda mor och far börjar röra på sig i sitt rum och strax öppnar sig deras dörr. Jag tror jag för ett ögonblick hamnade i himmelriket när jag äntligen kunde somna om igen.

Igår fick jag vänta på bussen ett bra tag. Tiden gick dock ganska snabbt då jag hade Alex i luren och när hon försvann hade jag en galen grabb till sällskap. Han satte sig brevid mig medan jag snackade med Alex och när hon tillslut la på tog han över.
Grabb: Ursäkta, kan jag få ställa en fråga?
Jag: Jo, men visst.
Grabb: Har du löshår?
Jag: Nej. Hurså, ser det ut som det?
Grabb: Ja, lite. När du har det uppsatt, kanske inte när du släpper ut det.
Jag: (en aning förolämpad. Vaddå mitt hår ser fejkat ut??) Jahapp.

Därefter tillbringar han väntetiden med att göra små test på mig. Bland annat kollade han om han kunde läsa min tankar (läsa, styra snarare). När bussen tillslut dyker upp visar det sig att vi ska med samma. Vi är först på bussen, sätter oss ned och han snackar på:
Grabb: Jag slår vad om att du tror att du kan få varenda en i det här rummet.
Jag tittar mig omkring i bussen. Där sitter han, en ensam pojk längre fram och tillsist busschauffören. Med andra ord, nästintill folktomt.
Jag: Eeh...
Grabb: Bla bla bla bla, tjejer, bla bla, pratar med mig så bestämmer jag, bla bla så de kan inte få vem de vill.
Jag hängde inte med i samtalet alls och började tycka att han var lite konstig.
Kan jag få fråga en sak? Vet du varför jag ler varje gång jag kollar hitåt?

Plötsligt skulle han börja trolla. Nyfiken som jag är kunde jag inte låta bli att lyssna till hans påhitt och han visade sig vara en grabb med många roligheter på lager. Han fick den trista bussresan att bli lite roligare.

//Erika

Igår fick Kalle sin hämnd. Förra veckan tvingade jag med honom på reggaeton. Denna vecka fick han med mig på salsa. Salsa! När jag klev in i rummet, ställde upp på golvet och blickade in i spegeln var jag det blekaste på dansgolvet. Stelast också. Nästan. Jag får väl bara hoppas att 40-åringen var något stelare. Annars är det så att man får skämmas. Kalle fick sig nog ett gott skratt i alla fall och jag lärde mig något nytt: Salsa är absolut ingenting för Erika. Hon kan inte lära sig nya steg hit och dit samtidigt som hon ska vicka på höfterna och vifta med armarna. Plus att man helst inte ska kliva sin partner på fötterna eller slå dem i ansiktet.

Idag, fredag ska jag åka till V-rås för att vara med i en modelltävling. Mest för att det är kul och inte för att satsa järnet på att vinna. Den saken som bekymrar mig lite är min förkylning. Hur kul är det att stå där och posera framför en kamera när man står och snörvlar var tredje sekund? Inte kul må jag säga. Vaknade flera gånger i natt av att jag inte kunde andas och fick lite smått panik. Nyser gör jag ca 100 gånger per dag också. Inte heller så nice. Får hoppas att det går över lite grann tills imorn iaf. Lördagen imorn för mig betyder Stockholm och krogen och Patrik. Väldigt trevligt. =) Men på förmiddagen ska jag och Gabbe försöka hitta på något skoj, får se vad det blir.

Nej nu måste jag börjar göra mig lite snygg. Ser ut som ett "hej-kom-och-hjälp-mig" just nu. Inte vackert!

Ha en trevlig helg allesammans! =D

Det hette inte muttrar. De 5000 grejerna jag har satt fast på spikar, helt övertygad om att det var muttar, heter rundbricka. Låt fantasin flöda, vi döper de runda små brickorna till rundbricka. Underbart klyftigt.

Själv har jag döpt fem olika maskiner på Webra, något ska man ju roa sig med under arbetstimmarna. Jag har även dekorerat hela matsalen i huvudet under en lunch. På Webra i alla fall kan ni möta Tap, Big, Crelle, Mr Niklas Lang och Knodd. Fem härliga maskiner, som alltid ställer upp och aldrig krånglar. Nästan.

Min första tanke när alarmet ringde imorse var något udda. Eller, nu ska vi inte ljuga. Min första tanke efter mina vanliga första tankar när larmet ringer var udda. Först låter det något i stil med detta:

Vad faan är det som låter? Stäng av helvetet! Vad är det?? Åh nej! Alarmet! Måste stänga av... Orkar inte röra mig... Måste jag gå upp nu? Måste stänga av... Låter förjävligt. Orkar inte... Aaah, snooza i tio min. Zzzzz...

Så, efter att ha upprepat den här proceduren tre gånger kom min första riktiga tanke, en snutt från en låt: "Take your life, take your life with cocaine."

Undra vad jag hade drömt som sjunger det klockan 6 på morgonen? Eller säger det mer om min musiksmak? Eller säger det kanske mer om mitt morgonhumör och min glädje över att gå upp så tidigt?

Mutter förresten. Är det ens ett ord? Nu har jag skrivit det så många gånger så jag börjar tvivla. Mutter. Vem i all världen kan döpa något till mutter? Mutter. Säg det ett par gånger och ni kommer höra hur galet det låter. Mutter. Hahahaha. Puckat.

Som jag nämde i inlägget under har jag haft skruvar som sällskap idag. Närmare bestämt över 3500. På alla dessa 3500 skruvar har jag satt på muttrar. Det blir över 3500 muttar. Det är väldigt mycket skruvar och muttrar. Och imorgon väntar ännu fler. Förresten vet jag inte ens om det är muttrar jag har satt dit. Någonting har jag satt på skruvarna i alla fall. Något som jag vill kalla muttrar, för att jag tror att det är det. Muttrar.

Påtal om muttrar. Alex och jag var i fjällen för ett par år sedan. I ett utav rummen hängde det en tavla med ett litet djur på. Alex får syn på djuret och blir överglad (vi var väl övertrötta som vanligt).
           Alex: "Ååh, vilken söt bäver!"
          Jag: "Jag tror det är en utter."
          Alex: "Ååh vilken söt mutter!"
          Erika: "Öh, nej. Utter!"

Hmm, det här inlägget blev inte alls som jag tänkt mig. Mor kom inspringandes stup i ett och pratade och pratade. Jag kommer inte ihåg om vad. Men det fick mig att glömma vad jag egentligen hade tänkt skriva, så nu blev det det här. Enjoy!

Första jobbardagen den här veckan. Så denna onsdag är för mig en måndag, så då kan ni ju tänka er vilket humör jag var på i morse. Ville inte alls till jobbet. Speciellt inte när Desse smsar halv 7 på morgonen God morgon. Ska vi åka till dalarna? Jaa, jag ville till dalarna med flickan och Robin! Neej, jag ville inte åka in till jobbet! Men vad gör jag? Jag hoppar in i bilen och åker iväg. Mot Enköping. Svänger av, bort från stationen, bort från eventuella tåg mot dalarna, bort från dalmasar, bort från trevliga dagar med härligt sällskap och åker istället mot jobbet. Tyvärr. Innuti mig kände jag avund dunka och dundra genom kroppen. Jag hade fått ännu ett sms från damen Desse ...nu ska jag somna om i min varma goa säng.

Väl på plats på jobbet stiger humöret. Varför vet jag inte. Kan det vara för att jag till en början hamnade själv, instängd i ett rum med bara skruvar som sällskap? Kan det varit för att jag åt en väldigt äcklig macka på fikat? Kan det ha varit för att jag fick ännu fler skruvar till sällskap? Kan det ha varit för att min paj smakade ägg? Kan det ha varit för att jag fick komma ut i ljusa, stora hallen? Kan det ha varit för att jag fick mosa igelkottar i maskinen? Kan det ha varit för att jag, efter någon timme, var tillbaka, instängd i rummet tillsammans med mina skruvar igen? Jag vet faktiskt inte, men något av det här fick mig på bra humör.

Idag såg jag beskedet - jag kommer att göra min första praktik på Grillbyskolan! =DFan va skönt!!!! Praktiken är nästa vecka så jag ska ringa till någon som heter Helena och få reda på vem jag ska ha som handledare. Det känns såååå skönt att få en praktikplats på hemmaplan! =D Oj vad glad jag blev när jag såg att det stod grillbyskolan! =D (Många smilys men det får det vara för jag är glad!!! =D) Och imorn är det även en soft dag. Vi har bara drama på schemat, slutar kl 12. Då ska jag gå på stan och lämna tillbaka en bok som jag köpt, det var "fel" bok tydligen. =P

Nej nu ska jag gå och kolla på Om en pojke på trean. Ikväll kommer jag sova gott! =D Hoppas ni också kommer det!

Jag tror att idag var behövligt. Har bara varit hemma och skrotat, inte gjort något vettigt under dagen. Helt underbart skönt. Imorse fick jag sova hur länge jag ville. Jag kan inte minnas senast jag gjorde det. Ingen som helst tid att passa. Kan det bli bättre?

Under dagen har jag mest pillat med Alexs blogg. Hon bad mig göra om den, så ni kan ju ta en titt om ni vill. Säg gärna till om ni inte kan se döskallarna, hört att det tydligen inte funkar? (varför?? Skräp alltså)

Nä, är för seg just nu. Jag säger puss och god natt, för nu väntar en kopp te, säng och tv.

Stopp och halt! Vänta lite här! Skulle inte jag söka jobb? Var det inte därför jag satte mig här? Jo, juste. Lika bra att få det överstökat då. Jag får väl istället säga wish me luck och hoppas på att jag hittar något intressant. Myset får vänta.

Shit vad man verkligen känner att man är igång nu. Imorn ska jag redovisa en bok som jag köpte idag. Har redan läst 40 av 200 sidor typ. Men det känns ändå bra, känns som om jag kommer klara det. =) Senare ikväll är det fotbollsmatch. Blev tillfrågad imorse om jag kunde spela. Först kunde jag verkligen inte och det såg ut som om det skulle skita sig, men det löste sig och jag kunde vara med. Samling kl 18. Match borta mot Vaksala. Får se hur det går. Jag ska ladda med lite lax och potatis så det ska nog gå bra.

Nästa vecka går vi ut i praktik. Jag har ingen aning om vilken skola jag ska till men jag vet att jag kommer hamna någonstans i Enköpings kommun vilket är jäkligt bra.

På onsdag lutar det mot utgång med klasskamraterna. =D Jag och Ida tog initiativet eftersom vi är två av de få som inte gått på en enda nollning än. =S Men det ska det bli ändring på och vi kände att onsdagen skulle bli bra för då har vi precis fixat med redovisningen och vi ska bara läsa en bok. Och så ska jag kolla om Michelle är i Uppsala då så man får sova hos henne eller om Markus dörr står öppen... vi får se vi får se. =)

Nej nu ska jag gå och hjälpa mamma med maten. Laxen väntar.... =D

Ikväll skulle det blivit kräftskiva med flickorna. Det skulle ha varit jättekul. Jag, som somnade halv fyra inatt, drömde att jag var vaken och raslös och satt på golvet och ritade (drömde något konstigt om läkare och hästar också, men det var så konstigt så det går vi inte ens in på), orkar verkligen inte gå. Det känns som om jag bara sovit några få timmar, även om det egentligen inte är så. Konstigt nog när jag vaknade imorse kände jag mig lite bakis. Bakis på vad? Naturgodis?Dessutom känner jag hur en förkylning börjar komma krypande. Lägg till det här regniga vädret och jag vill bara krypa ner i sängen, käka godis, dricka te och somna till en bra film. Och det ska jag göra också. Egentligen skulle jag kunna sammanfatta det här inlägget i några få ord: Trött som fan, kall, förkyld, bajsväder och Godnatt.

Idag skulle jag tanka partybilen Tosse. Jag har tankat förut och tänkte att det här kommer ju inte bli något problem. Så jag glider fram till en tank, stannar lite klumpigt framför den. Kliver ur bilen och upptäcker två killar som står och glor. Jag går fram till pumpen, kollar lite snett på den och sätter igång. Så står jag där och väntar och väntar. Det kommer ju ingen bensin. Jag fattar ingenting. Byter pump. Killarna stirrar. Han som jobbar på macken går förbi. Han stirrar han med. Det kommer ingen bensin från den andra pumpen heller. Vad kan jag möjligtvis göra för fel? Jag stirrar på mätaren. Inget händer. Går runt mätaren och stirrar på andra sidan. Inget händer. Går tillbaka till bilen.
   Då stannar en annan bil vid en pump. Ut kliver en snubbe. Jag kollar lite på honom, sväljer min stolthet och ber om hjälp. Ljuger lite;

Hej, det är första gången jag tankar, har du lust att hjälpa mig?

Det är inte alls första gången, men det lät bra, så jag sa så. För att inte låta lika puckad.
Han: Har du satt in kortet?
Jag: Kortet? Betalar man med kort här?
Innan har jag alltid betalat i kassan.
Han: Ja, du ser skylten där. Man betalar med kort här. Vill du inte göra det?
Jag tittar upp på en stor skylt där det stort och tydligt står KORT. Känner mig dum.
Jag springer och hämtar kortet.

Sedan hjälper den vänliga mannen mig att betala med kortet och sedan kan jag tanka som vanligt igen. När bensinen är påfylld vänder jag mig om.

- Är det klart nu?
- Ja, det är ju det.
- Okey, va bra. Tack så mycket för hjälpen.

Äntligen kan jag lämna stället.

Idag är en sådan underbar dag. Eller ja, dag och dag. Dagen var som vanligt. Det vanliga jobbhumöret var på topp, trött och växlande mellan grinig och glad. Men så fort jag satte mig på bussen mot Uppsala började humöret stiga och energin strömma till. Väl inne i Uppsala var jag på topp. För där satt Kalle och väntade så snällt på mig. Honom har man ju i princip inte sett på hela sommaren. Pluset var dessutom att vi skulle dansa. Dansa. Vi skulle till dansstudion. Där har man inte heller varit på hela sommaren. Gud vad glad jag var när jag klev in genom dörrarna. Efter att ha suttit instängd på Webra hela dagen lång var jag överglad. Jag kunde inte sluta le. Vilket Kalle påpekade: "Glad idag? Du ler hela tiden? Leende-dag idag?" Ja, jag är glad! Glad, glad, glad, glad! Livet leker och framför allt, dansen är här igen.

Kommer ni ihåg att jag skrev om att jag saknade matte? Att få använda hjärnan lite? Idag fick jag vad jag bad om. Sandra kom över och ville ha hjälp med matten. Ekvationer. Jag älskar ekvationer (med risk för att låta lite pluggis här, i vanliga fall är jag inte ett så stort fan av matte). Så hjärnan användes, åtminstonde lite och jag är nöjd och återigen - glad.

Nu känner man verkligen att plugget har dragit igång. Vi har fått uppgifter som jag inte riktigt är säker på vad vi ska göra. Papper och böcker hit coh dit. Oj, oj, oj säger jag bara!

Var och hälsade på lite på Westerlundska idag också... Lämnade en bok och tänkte om jag ändå var där så kunde jag ju hälsa på lite lärare. Larsa och Perminator blev väldigt överraskade när jag kom intraskandes. Per gav mig råd att festa och gå på nollningar. När han pluggade var det det bästa han gjort. Han sa att han aldrig kommer ha så kul som han hade då, igen. Kanske ska lyda hans råd och gå på någon nollning. Måste bara prata med faddrarna först. Man måste ju bli indelad i ett lag.
Imorn slutar vi kl 12. vilket är jätteskönt. Vi kommer nog gå och hälsa på lite på nationerna då. Kolla var den billigaste lunchen är osv. Sen ska jag hem och läsa uppgifterna tills på fredag.

Hmmm helgen då... ja, fredagen är inte alls planerad för tillfället så jag är öppen för förslag. På lördag ska jag jobba min första gång på ICA Maxi Enköping. Sen kanske jag drar till Sthlm (ej bestämt än). På söndag är det fotbollsmatch, men jag tvivlar på att jag kommer vara med för jag har inte tränat så mkt på sista tiden. Sen kanske det blir någon ändring på planerna, det vet man ju aldrig.

Nu är jag aphungrig så jag hoppas att maten börjar bli klar så jag får äta lite. Rostbiff står på dagens meny. Mums!! =D

Återigen märktes det att skolan har börjat. Fick en smärre chock när jag klev på bussen. Denna gång i Enköping. Stod vid busskuren och såg en buss svänga åt  mitt håll. Byggde upp hoppet om att nu var väntan över. Såg massa folk genom bussfönstret. Insåg att detta kan inte vara min buss. På bussen till Grillby sitter inga människor. Möjligtvis en liten bortirrad tant. När den kommer närmre inser jag, det är bussen  mot bbqvillage. Vad gör alla dessa människor på min buss? Vilka vill åka till Grillby? Såklart, det är ju alla skolbarn. Dumma skolbarn. Hela sommaren har bussen varit så lugn och skön, men det är väl över nu antar jag.

Hmm, jag skulle skriva ett kort litet inlägg, men tappade tråden direkt. Har inte ens kommit fram till det som jag tänkt att jag skulle skriva om. Men nu är jag där. På bussen kliver en mamma på. Hon hälsar på en tjej som redan sitter på bussen och sätter sig på ett ledigt säte bakom tjejen. Pratar lite med tjejen. Då skriker en kille med ett besviket tonfall Mamma, jag sitter ju här. Så kommer mamman och sätter sig med sonen medan de två och killens kompisar skojar om att hon fryser ut honom. Den här killen var kanske runt 16 år. Vilken 16 årig kille ropar på sin mamma när han ser att hon kliver på samma buss? Min brosa är nästan i den åldern (han är, tro det eller ej, lite äldre än så) och han skulle aldrig, aldrig, göra det. Tvärrt om. Han skulle ducka bakom ett bussäte och låtsas som han inte sett henne. Eller ens känner henne. Men självklart vet halva bussen att det där är ju hans morsa. För vi bor ju i Grillby. På Grillbybussen vet folk i princip namnen på de som sitter på bussen runtomkring. Med undantag för mig då. Jag har ingen koll alls. Jag vet nästan inte vem någon är, det är bara bekanta ansikten som jag någon gång skymtat i vimmlet på Grillbys gator.

Idag har varit en sådan där gullig liten dag. Ja, jag sa gullig. Jag vet inte varför, men den känns gullig helt enkelt.

Ledig har man varit, så gled in till Uppsala. Kände att höstrusket börjar närma sig med stormsteg och min jacka har ju fortfarande inte blivit hittad. Hur lyckas man tappa bort en jacka liksom? Undrar verkligen vart den är...
   I alla fall, lyckades hitta en ny jacka i första butiken jag klev in i. Pengar spenderades och sedan flöt det bara på. Kortet åkte upp och ned ur plånboken och mår nu väldigt bra efter att ha blivit använt flitigt. Så både kort, garderob och jag mår bra - härligt.

Och j*vlar vad med folk det var på hemvägen. Trängde mig igenom folkmassan fram till busshållplatsen. Skolan som börjat igen kanske? Det märks i såna fall. Helt proppat. Mitt i vimmlet mötte jag Henke så fick lite sällskap till Enköping, känner mig lite lättad över att jag inte vaknade av en smocka i ansiktet under bussfärden. Väl i Enköping flög kortet fram igen och shoppingen fortsatte - dock i mindre skala. Hamnade sen på gymmet. Älskar att That 70's show visas på tven under tiden, underlättar träningen väldigt mycket. Självklart orkade jag inte stretcha, så det är väl bara att välkomna träningsvärken imorgon. Underbart. Undra om jag ska köra en vända till efter jobbet imorgon? Hmm... Eller så blir det hårfärgning? Jaja, skit samma, dags att krypa ner i sägen - har saknat den under helgen då jag ena natten höll på att slå ned nattduksbordet och andra natten höll på att hamna nera på golvet.

Åh jo, haha. Gick och la mig lite tidigare än Alex andra natten. Hon hade ju inte jobbat under dagen. Så precis när jag somnat dundrar (den lilla flickan kan verkligen dundra in i ett rum) Alex in i rummet och säger Erika, Sushi! Vi måste ut med henne! (Sushi är hennes hund och nej, jag vet inte hur det stavas) och Du får sova på andra sidan av sängen dessutom. Jag, yrvaken och inte alls pigg på att röra mig, tvingar mig upp ur sängen. Stirrar Alex i ögen och säger bara ett enda ord: Apa.  Sen är jag på benen igen och följer med ut och kissar vovven - i pyamas, tack och lov att grannarna sov.

Idag har det varit en ganska lång dag. Var ett tag som jag verkligen trodde att jag skulle somna. Men det är inte så konstigt att jag var trött eftersom det inte blivit så mycket sova i helgen. Tror att jag sova i typ 4 timmar natten till söndagen.

I lördags var det den årliga kräftskivan som vi brukar ha här på vår lilla gräddhylla här i Grillby. Den var ganska annorlunda om man säger så. Synd att du inte kunde varit med Erika. Saknade ju vår promenix till Anna Linds park! =P Men familjen Ahonen tog återigen tillbaka segern i femkampen. Och i år fick vi t.o.m. ett vandringspris. En viking! =P Sen somna jag nog inte förrän kl 4 på söndagsmorgonen. hahahah! ;)

Ikväll är det handbollsträning. Ska bli skönt att springa av sig lite. Och prata med lite folk.

Imorn börjar jag inte förrän kl 13.15 så det blir lite sovmorgon. Måste kolla hur bussarna går så att man inte kommer försent bara.