Att möta sin förföljare
Minns ni att jag för en månad sen berättade att jag blev förföljd på stan? Inte? Här kan ni fräscha upp minnet.
Idag stod jag utanför Coop och väntade på Rebecca. Plötsligt hör jag hur en cykel sladdar till bakom mig och det omisskännliga ljudet av en loska som träffar gatan. Jag vänder mig om och ser en ung kille stå böjd över en cykel.. När han låst den tittar han upp, möter min blick och jag känner igen honom direkt. Det är pojken! Pojken i den knallgula tröjan!
Pojken försvinner in på Coop. Två minuter senare är han tillbaka. Han sätter sig på en bänk bakom mig. Där sitter han ett tag. Jag önskar och önskar att Rebecca ska komma så jag slipper honom. Så säger han med en hög stämma, som är oemotståndlig till att bli irriterad på "Hörru, har du cigg?" Precis som förra gången. Jag blänger på honom, överväger att säga att nej, inte den här gången heller, men det blir ett nej, tyvärr. Han kollar på mig. "Röker du inte?" Han får enkla svar tillbaka. "Inte? Hur gammal är du? 19? Jaha..." Han tystnar och Rebecca kommer äntligen. Pojken ger Rebecca en blick, ropar på en gubbe "Har du cigg?" och tar sin cykel och försvinner.
//Erika
Kommentarer
Postat av: Alex
lääskig:/
Postat av: Rebecca
Hahha, vilken tur att jag kom!
Trackback