bbqvillage

Folk måste tro att jag är en varulv som lallar runt ute i skogen om nätterna. Att jag aldrig sover. För om någon känner för att smsa mig, så är det på natten det sker - oftast. Inget mig emot egentligen, men varje gång jag blivit väckt av ett sms lyckas jag aldrig förstå om jag verkligen är vaken eller bara drömmer. Förvirrande, minst sagt. Men ganska kul i vissa fall. Som när jag flera timmar efter jag stigit upp kommer på min tokiga dröm där någon skickat ett helgalet sms. Jag skrattar gott åt drömmen. Tokigt. Men när jag sen kollar igenom mobilen så, oops, där var ju detta sms som jag inte trott existerat. Galet.

Idag är det onsdag och den enda dagen som jag behöver gå i skolan den här veckan. Vi ska ha vårt sista seminarium för den här delkursen. Skönt! Kom hit för typ fem minuter sen. Mamma skulle in till Uppsala hon med så jag fick åka med henne. När jag går in genom dörrarna på skolan kommer jag på att jag glömt mitt usb-minne hemma med min recesion på... crap tänkte jag! Men sen kom jag på att vi inte börjar förrän kl 13 efter att vi haft vårt så kallade möte med arbetslaget så jag kommer hinna skriva om den ändå. Skönt!

Imorn är det torsdag och då ska jag och Sara åka in hit igen för att fixa lite. Köpa lite ditt och datt. Jag ska även byta en klänning som jag ska ha på mig på fredag. Den var nämligen trasig när jag kom hem från sthlm. Tur att jag köpte den på Gina, finns ju här i Uppsala också så det är ju bara att åka hit och byta.

Efter torsdag kommer fredag och då är det fest!!! Kommer bli så jäkla kul! Våghals står på schemat och en massa annat skoj. Och att sällskapet är supertrevligt kan kvällen fan inte misslyckas. Åh vad jag längtar!!!
För att citera Sara: Jag vill ha fredag idag!

Så var det dags igen... Nu känner jag mig så här igen... så här att man bara inte orkar med ett jävla skit! Orkar inte plugga tenta... den ska ju ändå vara klar nästa måndag kl 23.59.... även om jag skrivit hälften så orkar jag inte skriva mer nu.. nu får det bli paus helt enkelt... har ju ändå kommit en bit. Jag tror faktiskt att jag ska gå och städa mitt rum istället. Vrida på högsta volym med massa bra musik och bara röja undan allt. Kanske att det t.o.m. blir en lite ommöblering. ;P

Oj va skönt det lät med att städa istället för att plugga. Nu ska jag gå och städa. Bädda om sängen till något snyggt påslakan - kanske att jag tar fram det gamla hedliga Basil Mus påslakanet! ;)  Nu ska jag gå och städa och möbler om.. fick en massa idéer hur det ska se ut... tror att jag har en favorit.. måste ju bli snyggt när jag får främmande på fredag! ;)

Vill ha fredag NU!!!!

Måndag. Underbara måndag. Faktiskt, jag överdriver inte, det har varit en väldigt fin måndag. Och då har jag ändå jobbat på en måndag för första gången på väääldigt länge. Men pigg och glad är jag ändå. Så pigg och glad att jag lyckades ta mig till gymmet efteråt. Dock kände jag mig inte så välkommen.

När jag klev in genom dörren möttes jag av en lång blick från en kille. Jag stegade förbi, lämnade av mina saker och klev upp på en slags träningscykel. När jag tittar upp ser jag ett x antal ögon vända mot mig. Jag tittar mig förvirrat omkring. Har jag gjort nått fel? När jag tittar framåt igen ser jag hur gubben på cykeln framför t.o.m. vänder sig om och kollar på mig. Va faan tänker jag och börjar trampa på, varför glor de så?? Mycket märkligt...

Det blev inget stort tjejgäng som begav sig till Huset. Inte heller kan man väl säga att helvetet brakade lös. Men trevligt hade vi. Det blev järngänget Alex, Laura och jag som trippade iväg i våra klackar in på det mysiga stället. Några drinkar senare kan Alex inte låta bli att kommentera krogen vi hamnat på, för hon har ju plötsligt sätt ett samband mellan namnet på stället och själva krogen. "Tjejer, det här känns verkligen som ett hus!"  Nähe Alex, menar du det? Jag som trodde vi hamnat i ett megastort tält...

Mesta delen av kvällen tillbringades på dansgolvet, ivrigt bortdansandes från sliskiga killar (vad är det för stil att sitta ned på huk och dansa) och ute på den fina innergården. Ute på innegården (hehe) hängde vi i ett hörn. Av någon anledning blev vi kvar där väldigt länge, kanske berode det på den vackra väggen med blå belysning som liksom fick hela väggen att flyta - det såg ut som vatten eller möjligtvis en stor poolbotten. Vem visste att en vägg kunde bli en sådan insperation för lite förfriskade ungdomar. Vi hade inte bara roligt då vi stod och sjöng just keep swimming, just keep swimming utan vi uppfann även nya danser och ett fin fint sätt att ta sig igenom folkmassor på. Dock har vi inte testat några av de här metoderna på riktigt, men nästa gång jag hamnar på ett dansgolv ska jag absolut testa lite ryggsim.

Som jag redan sagt hamnade vi länge ute vid den magnifika väggen, vilket en kille upptäckte. "Ni har ju stått här ute jättelänge nu. Ensama. Är ni manshatare eller nått?" Hmm, jag kan lova er, vi är inte manshatare. Men vi hade faktiskt också funderat på hur det kom sig att vi stod mobbade i ett hörn. Det måste ha varit den förtrollande väggens fel. Den liksom drog oss till sig. Efter att en manlig varelse vågat sig fram dök allt fler och fler upp. Två ärliga män vågade sig fram med inledningsrepliken "Har du tappat något?" (jag stod tydligen och kollade ner i backen?) men ändrade sedan snabbt inriktning: "Nej, vi ska vara ärliga. Vi kom fram för att ragga." 

Så måste jag såklart avsluta med hemfärden. En snabbvisit till Donken (jag hittade servetter i min jackficka imorse och fick tänka till ett bra tag innan jag kom på hur de hamnat där) och sen en lång bussfärd hem. Mycket väntetid mellan bussbyten. Kallt och äckligt. Trött. Då är det tur att man ska till Salem, för dit skulle även mannen med bongotrumman. Väldigt uppmuntrande ute i kylan väntandes på bussen. Dock inte lika trevligt när man halvsovandes under bussresan hör donk donk donkilidonk donk.

Nu kör vi tjejer!
Ska susa iväg till bussen, tåget och allt vad det heter nu. Snart ses vi inne i stan och då blir det röööööj! Puss på er! =)

//Erika

Vilken mysig morgon! Telefonen har gått på högvarv och både peruker i form av golvmoppar och en Halloween-fest har kommit på tal. Spännande. Mellan sms-turerna har jag myst vid köksbordet med min mor. Det har skvallrats kan jag säga. Om allt och alla och förmodlingen några till. Riktigt mysigt.

Jag sitter här i min ensamhet medan mor och far gluttar på en film. Lyckades snappa upp det här citatet, kanske har dålig humor, men tyckte det var lite kul.

Fredagkväll. Här sitter jag, brevid min mor i datarummet. Båda sitter klistrade framför en varsin dator. Det känns så där galet fredagkvälls-aktigt. Inte. I vanliga fall vid den här tiden brukar jag sitta på en buss eller ett tåg i skyhöga klackar påväg mot drinkar och dansgolv. Så har det inte blivit på många helger nu, varken ork eller lust har infunnit sig (okey, jag var lite sugen förra veckan, men så blev det ju icke) Men imorgon har jag blivit "paxad" av Alex. Jag fick inte ha något annat för mig, för imorgon träffas tjejerna . Imorgon mina damer, då brakar helvetet lös på Huset. Eller, inte helvetet. VI brakar loss på Huset. Välkommna att göra oss sällskap ute i dimman!

Jag fick godkänt på första hemtentan! =D

Nu börjar jag längta till nästa helg! Då är det fest hos mig! Temat är 90-tal!!! Fy fan va kul det kommer bli! =D

Imorn ska AIK krossas!!!!!!!

Nu blir jag verkligen galen! Var på engelskalektionen idag. Det första jag får höra är att uppsatsen inte ska vara klar förrän nästa vecka. Great. Jag som satt hela dagen med den igår. Då kan man ju tro att jag åtminstonde borde slippa oroa mig för den kommande vecka, men icke. För läraren går igenom uppgiften en gång till och tror ni inte då att jag inser att jag har missuppfattat hela skiten. Helt fucking underbart. Nu måste jag skriva om uppsatsen, fixa något jobbigt tal och läsa igenom ton med papper till nästa vecka. Men förutom det, och att det ska handla om politik, så var lektionen rätt okey idag =)

Jag vet att jag är ganska dålig på att blogga men Erika verkar fixa det utmärkt. =P Helgen bar av mot Stockholm och jag körde dit alldeles själv! =P Kände mig rätt stolt när jag kommit fram. Kollade när Patrik spelade match - handboll. Till min förvåning och helt utan förvarning dök Lagunda-Lasse upp där också. Han spelade i det andra laget. Fatta chocken! Haahah! Så kul iaf! Patriks lag vann så det var ju bra, annars hade man väl fått höra något på juniorträningen ikväll... =P

Sen när jag skulle åka hem åkte jag fel. Istället för att åka ner i tunneln åkte jag upp mot Stockholms centrum. Och det roliga var att fem sekunder tidigare sa mamma (pratade med henne samtidigt i tele) att jag skulle hålla till vänster så att jag åkte in i tunneln. Så hon säger då - Ring pappa så får han guida dig. Man kunde tydligen köra den vägen jag åkte på också.... så egentligen åkte jag ju inte fel, bara en annan väg. =P

Även om det bara är tisdag idag så är jag grymt taggad infö maychen på fredag. Ska nämligen spela mot AIK. Jag hoppas på kross men det återstå att se.

Nu - plugg.... "/

Jag blir ju galen på det här. Jag lyckades skrapa ihop uppsatsen igår. Väldigt stolt är jag. Tror dock jag inte har förstått uppgiften alls och skrivit något helt annat än vad som är meningen. Men, men, sånt som händer... Däremot har jag på något mystiskt vis kommit upp i över 500 ord. Förbjudet! Hur gick det till? För att från början inte ha någonting att säga till att ha för mycket att säga...?

//Erika

Potatisen är kokad. Musiken igång. Sängen bäddad och tänderna borstade. Dags för uppsattsskrivandet då. Det har redan gått en kvart och det jag fått nerskrivet på papper är tre ord. Tre små ord. Däremot har jag redan hunnit skrika rakt ut att jag hatar det här, jag har slagit mig själv i huvudet, jag har gett upp för att försöka igen för att ge upp ännu en gång. Nu är jag inne på mitt andra försök. En minut senare och jag hade lust att kasta ut datorn genom fönstert. Är det bara jag som tror att det här kommer ta mig hela dagen? En hel dag för att skrapa ihop femhundra ord. Det här kommer gå åt helvete...

Klockan är tio i elva och gissa vad jag gör. Kokar potatis. Jag har ingen aning om varför. Blev väckt av mor som sa att jag var måste upp och passa potatisen. Jag suckade och stönade, tog mig upp på två ben och nu sitter jag här och passar potatisen. Min favoritsyssla såhär på morgonkvisten...

Satan så irriterad jag blev imorse. Mobilen slutade aldrig plinga. Pling och tjing hit och dit, jag höll på att bli galen! Efter att äntligen ha fått tyst på den var det försent för att somna om. Klockan var ju ändå halv tio så det var väl lika bra att kila upp och käka frukost. Vilket jag gjorde. Sen gick jag och la mig igen och somnade om till ett. Detta mina vänner, är en riktig söndag. Ingen träning, bara ligga och slöa i sängen dagen lång. Och när man väl tagit sig upp, dags att slöa i soffan resten av dagen. Underbart.

Och hur blev det med uppsattsskrivandet...? Jag har gett upp den tanken. Jag hatar den här uppgiften. Jag måste läsa tråkiga nyheter, ta reda på tråkig fakta och sen skrapa ihop något läsvärt om det hela. Booooring! För några dagar sedan gav jag uppgiften ett försök. Efter tio minuter låg jag med huvudet på skrivbordet och stirrade in i våran väldigt vita vägg. Det tyckte jag var intressantare än det jag hade framför mig på dataskärmen...

Ja, jag har lite tråkigt i detta nu...

Hur iQ befriad är du?

har du..?
(x) ...sprayat hårspray i ögat?
() ...trasslat in ditt hår i hårborsten?
( ) ...gått in i en lyktstolpe?
( ) ...fått tuggummi i håret?
(x) ...fastnat med tungan i ett räcke på vintern?
( ) ...slagit sönder ett glas när du ska hålla tal?
(x ) ...missat blomkrukan när du skulle vattna blommorna?
(x)...trampat barfota på en igelkott, geting eller liknande?
(x) ...tagit på vänsterskon på högerfoten och tvärt om?
(x) ...slagit dig på fingret med en hammare?
(x) ...råkat trycka på stängav-knappen på datorn?
(x)...snubblat på en fotboll?
( )...gett kattmat till din hund?
( )...kallat en lärare för mamma eller pappa?
( ) ...stoppat in en cigarett på fel håll i munnen?
( )....IG på fler än fem prov i rad?
(x) ...sprungit på ett litet barn?
( )...gått i en vattenpöl med ett hål i skosulan?
( ) ...tryckt in din nyckel i fel skåp i skolan och försökt att öppna?
(x) ...frågat vart din mobil är när du håller den i handen?
Totalt: 10

Multiplicera nu ditt resultat med 5

50% IQbefriad

Det här känns bra. Väldigt bra. Igår kom min superfina studentpresent hem. Jag vet, det är Oktober, jag vet, jag tog studenten i Juni, men det är så det är att vara en i Buråker-släkten. Allting tar lite tid och går väldigt segt. Vi kanske ska starta ett eget motto till våran släkt? Något i stil med "Varför göra något idag när vi har hela livet på oss..?" Tyvärr kan jag ju inte säga att jag inte drabbats av Buråker-syndromet, jag är minst lika seg jag.
Nu kan jag i alla fall stolt säga att jag just nu sitter och bloggar  från min alldeles egen bärbara dator. Lite synd är det dock, jag har inget eget internet på den så måste snylta av brors medan han är borta. Så sitter instängd på hans äckliga rum. Suck. Men just i skrivandets stund hör jag hur far borrar i något. Kanske i väggen mellan våra rum? Kanske så vi kan koppla en kabel mellan våra datorer? Jag har ingen aning. Men han har nämnt något om en sådan idé. Han har även nämnt något om potatisgratäng och grillat ikväll. Och jag är väldigt hungrig. Lunch kändes överskattat när man gick upp halv elva. Vänta! Halv elva! Det var ju en evighet sen! Mat! Nu!

Jag sitter och kollar igenom min mapp med mottagna filer. Helt underbart. Där kan man hitta mycket konstigt. Bl.a. hittade jag denna lista:

Hur man upprätthåller galenskapen i livet:

1) Vid lunch, sitt i din parkerade bil med solglasögonen på.
Peka på förbipasserande bilar med en hårtork. Se om de saktar in.

2) Sök dig själv via växeln. Försök INTE förställa din röst.

3) När någon ber dig om hjälp, Säg: jag delegerar!

4) Varje gång någon ber dig att göra något, fråga om de vill ha
pommes frites till det?

5) Ställ sophinken på skrivbordet med en lapp med texten: Inkorg

7) Häll koffeinfritt kaffe i kaffeautomaten i tre veckor. När alla
har kommit över sitt koffeinberoende, byt till espresso.

8) I minnesfältet på alla dina inbetalda räkningar skriv: För
sexuella tjänster.

9) Avsluta alla dina meningar med: "I enlighet med profetian."

10) Använd inte punkt

11) Så ofta som möjligt: hoppa istället för gå.

12) Fråga folk vilket kön de tillhör. Skratta hysteriskt när de har
svarat.

13) Specificera att din drive in order är för att "ta med".

14) Sjung med på Operan

15) Gå på poesiafton och fråga varför dikten saknar rytm.

16) Häng myggnät runt ditt skrivbord. Spela band med djungelljud hela dagarna.

17) Fem dagar i förväg talar du om för dina vänner att du inte kan komma på deras fest för att du har huvudvärk.

18) Be dina arbetskamrater tilltala dig med ditt Gladiatorsnamn, Rock Hard, eller varför inte Snöret......

19) När pengarna kommer ut ur bankomaten, skrik "Jag vann!","Jag vann!" "Tredje gången denna vecka!!!"


Jag bara älskar nr 12 =)

Bussen åkte utan mig! Trots att jag åkte hemifrån i tid, eller ja, uppenbarligen var det ju inte i tid eftersom jag inte hann med bussen. Som alltid såg jag den susa förbi mig när jag promenarade längs vägkanten med bara några meter kvar till busshållplatsen. Otur. Jag skyller såklart händelsen på bussen. Den var faktiskt i tid. Hur ofta är bussen i tid? Sådant händer inte. Dessutom kan den ha varit en minut förtidig. Det är i princip förbjudet. Bussar ska inte vara tidiga. Det är som en oskriven lag att bussen alltid är sen. Därför blev jag inte ett dugg förvånad när jag en halvtimme senare står och hackar tänder i busskuren och nästa buss kommer några minuter försent. Typiskt. Är man precis i tid är bussen tidig, kommer man förtidigt är bussen försenad. Ibland önskar jag att jag hade en egen helikopter... En egen rosa helikopter...

Äntligen vinst och en bra inledning på helgen! =D

Ska bara jobba imorn sen kommer helgen att sluta bra! =D

Idag tog jag med mig min stukade fot till gymmet. Det var sådär lagom mycket folk där. Nästan inga alls med andra ord. En av de få som var där var en äldre gubbe. Jag betraktade honom lite medan han körde sitt gympass. Tänk att fortfarande hänga på gymmmet i hans ålder. Kom fram till att han måste ju vara i ganska bra form och i god hälsa om han har hållit på sådär i alla år. Precis när tanken slog mig plockade han upp sin krycka och haltade stilla därifrån.

Äsch, nu är jag så stressad så jag vet inte riktigt vad jag skriver. Inte kan jag stava heller. Kunde inte komma på hur hållit stavades. Fick för mig att det stavades med f. Det blev ju lite fel. Fållit. haha, som sagt, jag är lite stressad. Nää, nu har jag verkligen inte tid med er längre, snart åker bussen utan mig!

Då far kommit hem från Finland kunde jag åka med honom till jobbet idag. Igår kunde jag ju inte köra bil. Satt fem timmar på akuten istället. Mycket trevligt.
Idag i alla fall har jag haltat runt (framsteg, hoppar inte på ett ben längre), fått en STOR metallflisa i ögat (herrejävlar vad ont det gjorde) och mosat min tumme (herrejävlar vad ännu ondare det gjorde), men ändå är jag på ett väldigt bra humör. Nog det bästa humöret på flera veckor. Aaaaaaah! Nu är det 2½ men!

...helg nu! Imorn börjar jag kl 12.15 och slutar kl 15.00! Pisstid på en fredag lixom! På lördag jobbar jag - bra: mer cash!!!
Fick ett mail idag om att jag vunnit en kryssning för två... fan va najs tänkte jag innan jag läst allt. Kul att avgången är från Köpenhamn.. måste bara ta mig dit innan det bär av mot Oslo. Vem fan ger ut en kryssning från Köpehamn till Oslo om man bor i Sverige... ja ja tänkte jag... jag har ändå en annan kryssning till godo till gamla hedliga Finland. Ska bara få med mig någon som vill åka med också! ;) Kan ju inte vara för svårt? Någon som vill med? Biljetten räcker till fyra personer. =P

På söndag blir det förmodligen Stockholm. Ska köra själv hela vägen. Det tror jag kommer gå bra. =) Så länge jag hittar till tunnlarna så hittar jag resten av vägen också. =)

Ikväll ska jag iväg och jobba lite mer. Fast det lär inte bli så ansträngade för jag ska typ sola och äta lite mat! =D Asskönt jobb!

Nu.... byta om till lite trevligare kläder, sätta i linser och sätta upp håret.

Vilken natt! Jag har vaknat hundra gånger om. Haft oroliga drömmar om att jag försover mig. Vaknat upp hundra gånger till. Känns som om jag mest tillbringat natten till att vänta på att klockan ska slå 6 och väckarklockan ska dra igång. Så ringer det plötsligt och det är dags att gå upp. Äntligen! tänker jag och somnar om.
Är inte det typiskt? Här sover jag oroligt hela natten och väntar på att få gå upp och när det äntligen är dags somnar jag om! Och försover mig dessutom. Jag vaknar inte förrän brors väckarklocka tjuter högljutt genom väggen. Då skulle jag ha varit på jobbet för en kvart sedan. Hääärligt! Tur i oturen är väl att jag ändå inte kan jobba idag. Glass läker tydligen inte alla sår så jag hoppar fortfarande runt på ett ben här hemma. Och mer tur i oturen: om det fortsätter såhär så jäävlar vilket vältränat högerben jag kommer få XD

Nu är jag måttligt irriterad. Ont har jag, som fan. Men jag måste ju säga att jag är envis. Denna tid skulle jag egentligen ha varit på streetdansen. In i det sista försökte jag övertala foten att ge upp och låta mig träna. Men icke. Nu sitter jag här med bultande fot, men något gott för det ju med sig i alla fall. Nu kan jag mysa framför Ugly Betty och Desperate houeswifes med en skål glass istället. Åh så mycket hellre jag hade varit på träningen. Men imorgon, imorgon ska det ha gått över! Lite glass läker alla sår...?

Jag har nyss tagit en två timmars lång skogsrunda med Zingo. Det var inte alls tänkt att den skulle bli så lång. Men det blev den, mot min vilja.

Jag tog med vovven till våran sten mitt ute i ingenstans. Det är jättehärligt att bara få sitta där ibland. Dessutom känns det som om vädret varje gång man är där passar in på ens humör. Sist så föll regnet stilla ner, men idag lös solen. Zingo och jag låg där på stenen och bara mådde bra i det värmande solskenet.
Det var när jag bestämde mig för att det var dags att börja röra på sig som det hände. Det var då den normallånga promenaden helt plötsligt förvandlades till jättelång. Jag gick där, glad och lycklig när det helt plötsligt brast. Foten under mig bar mig inte länge och det gjorde ont som f***n. Resten av promenaden haltade jag hem. Och jag kan tala om för er att aldrig, aldrig har den där korta promenaden från stenen känts så lång. Jag ojade mig, ajade mig och lät mest som fiskarna i Hitta Nemo.

Jag känner mig duktig som gick upp klockan nio idag. Ändå har jag inte vaknat till liv förrän nu. Det är två timmar senare. Det jag klarat av att göra dessa två timmar är att äta frukost, bläddrat i en bok och sen legat på soffan och önskat att jag kunde tillåta mig själv att gå och lägga mig igen. Men så snäll tänker jag inte vara mot mig själv idag. Idag ska jag tvinga mig själv att skriva min engelska uppgift. Eller ja, jag ska läsa igenom mina engelska papper i alla fall. Eller, jag ska nog kanske bara försöka mig på att förstå uppgiften och sortera ut de papper som behöver läsas och de som jag kan kasta.

Annars så känns det som om det går bra för mig just nu. Jag skrämde nyss livet av mig själv när försökte få igång ljudet på stereon. Därefter välte jag ner den i golvet. Kanske som en omedveten hämnd för att den nyss tog död på mig? Okey, den tog kanske inte livet av mig men den fick mig åtminstonde att hoppa en meter, höja min puls och den bidrog till en nedsatt hörsel. Jag bara älskar när man höjer och höjer volymen för att sen upptäcka en liten oskyldig knapp. Denna lilla knapp råkar ha en bild av en högtalare med ett steck över...

Hur vet man att det är rätt? Hur vet man att det är nu? Hur vet man att det finns något? Hur vet man att.... att....? Hur vet man?

Så många frågor med så få svar... jag kan inte svara på någon av frågorna för jag vet inte svaret...

Jag vet inte ens vart jag ska leta efter svaren... jag har frågat men inte fått något svar.. var ska jag leta då?

Jag är så förvirrad =S

Jag är väldigt stolt över mig själv. Vet ni varför? Jag har för första gången lyckats få in ett youtubeklipp här i bloggen. Inte illa va? Nä jag vet, ni är inte ett dugg imponerade. Det är ju inte speciellt svårt, vilket jag upptäckte efter ett antal försök. Men nu är klippet där och jag är nöjd. Väldigt nöjd. För visst är låten bra?

Rebecka fick med mig på bio ikväll. Jag var väl inte direkt svårövertalad kanske. Vi såg någon film som för det mesta gick ut på att skjuta, döda och visa blod både här och där. Med andra ord, en väldigt mysig film. Den hade väl egentligen ingen direkt handling, bara att alla skulle döda varandra, men jag gillade den faktiskt i alla fall. Ja, ja, kommer inte ihåg vad den hette och jag är trött så god natt med er.

Det verkar som om allt jag planerar skiter sig.

Jag lyckades dock ta mig in till Enköping. Tänkte att jag skulle simma lite, bli av med rastlösheten. Tror ni inte att det också skiter sig? Stora lappar över hela stället Simhallen stängd pga simtävlingar. Great. Så jag hamnade på gymmet som vanligt, vilket ifs var ganska bra. Nu är kroppen helt slut och jag har kommit fram till att jag älskar den känslan. Huvudet är piggt men kroppen helt utpumpad. Det är då det känns att man har gjort något av nytta.
Jag har kommit fram till ännu en sak, eller kommit fram till har jag inte gjort, tvärrt om, jag undrar. Jag undrar hur det kommer sig att jag, jag Erika, jag slöfocken, jag som hatar att träna, helt plötsligt tränar 6 gånger i veckan? Hur gick det till egentligen?

 

Jag är nog lite förvirrad och tankspridd idag:

Jag skulle plocka undan smöret. Lämnade smörpaketet kvar på diskbänken och var påväg att lägga in smörkniven i kylskåpet.

Jag kockade makaroner. Jag var inte tillräckligt uppmärksam och givetvis kockade de över och det blev vatten över hela spisen. (detta säger egentligen ingenting om hur förvirrad jag är just idag, jag lyckas aldrig att kocka vare sig makaroner eller ris utan att det kockar över. Det är en förbannelse jag måste dras med)

Jag skulle ställa undan dricksglaset i diskmaskinen. Istället styrde jag stegen mot kylskåpet och inte förrän jag var framme insåg jag att det var något som inte stämde.

Men nu, efter ett udda matintag (vi har ingen som helst mat hemma så det blev man tager vad man haver) är energin tillbaka och förhoppningsvis ska denna förvirrning och tankspriddhet försvinna. Nu ska jag tvinga iväg mig in till Enköping, vare sig jag vill det eller inte. Så enkelt är det.

Idag känns som en sådan dag då man inte borde ha vaknat. Jag kände det redan när jag slog upp ögonen imorse. När jag yrvaket kollade mot klockan kände jag bara att nää, jag vill inte det här. Det är då man borde ha somnat om. Återvänt till den läskigt detaljerade drömmen. För själva drömmen var inte avskyvärd, utan det var minnet av den när man vaknade upp som var det avskyvärda. När man vaknade upp till verkligheten.

Idag ska tiden bara fördrivas. Bort ska den. Tiden ska fördrivas tills det blir en ny morgon. En ny dag. Då ska tiden uppskattas. Imorgon är det träning, det enda att se fram emot under hela denna helg.

Idag är jag rastlös och uttråkad, men utan energi att göra något. Dessutom måste jag sitta hemma tills någon annan kommer hem. Varför vet jag inte, men det hade något att göra med bror och hans match. Antar att jag inte lyssnade så noga på förklaringen...

Nu kom någon hem. Undra om jag då ska sammla ihop tillräckligt med energi för att ta mig iväg till Enköping...?

Jobbet idag var segt. Riktigt segt. Och då slutade jag ändå tre timmar och arton minuter förtidigt. Ändå stod jag knappt ut. Då är det tur att man känner super Brave. Han fick mig att genomlida dagen och uppmuntrade mig när jag kände att jag höll på att bli galen av att trycka på min knapp vid maskinen. Och ja, alla våra sms är skrivna på engelska, because we are nerds!

"Well buttons are fun =) just press buttons there and over there and a little bit over here.. an just stand back and enjoy the fireworks =P"

"That do sounds like fun =) but erika will not be having her job left after that. no job = no money, erika have to live home forever, mum and dad go crazy at here and leave erika at the streets of enköping and erika will freeze to death. no fun there =S"

Det slutade med att vi båda ska åka till L.A - det är jag som flyger planet. Tror nog bestämt han väntar på mig på flygplatsen as we speak och har nog antagligen suttit där hela dagen. Bäst jag skyndar mig! Någon som törs åka med?

Jag tror städtanten på jobbet hatar mig. För bara någon dag sedan gav hon mig en lång blick och sneglade sen irriterat ner på mina skor (bör tilläggas att de var ganska skitiga). Det kan ha att göra med att jag alltid stör henne i hennes städande, kliver på hennes nyskurade golv och är sist ut ur omklädningsrummet när hon vill in och göra rent. Jag är alltid i vägen och förstör - så känns det i alla fall. Så jag får väl sända henne en liten tanke och be om ursäkt, jag ska försöka sluta kliva på dina nyskurade golv.

Hade föreläsning idag på förmiddagen.. trött som fan var jag och gick upp kl 6.20... åkte med 6.55 bussen till Enköping för att byta til 804 mot Uppsala... somnade nästan direkt när jag var på väg mot Uppsala. Skönt var det!

Igår och i förrgår var det väldigt mysigt och trevligt i huvudstaden. Blev upplockad av Patrik i Älvsjö... drog direkt och käkade på Thomas restaurang i Hammarbysjöstad. Trevligt trevligt. Kul att träffa Thomas också igen efter en väldigt lång tid. =) Sen bar det av till Patriks nya lägenhet. Jättefin! Kommer bli ännu bättre sen när den står helt klar!
Igår drog Patrik tidigt till jobbet så jag blev kvar ensam hela dagen.... men det va ganska mysigt. Gick en promenad, kollade på Sex and the City filmen och pluggade. Så jag hade iaf saker att göra hela tiden. Sen kom han hem och vi åkte iväg och käkade. Sen skjussade han mig till pendeln så jag kunde åka hem. Direkt när jag kom hem var det dags för handbollsträning. Skönt att springa av sig lite även om jag inte mådde sådär jättefint efter att ha typ tryckt i mig en hamburgare. Fick även ett nytt smeknamn av Rebecca - Becky (inte det vackraste kanske).

Nej shit nu ska jag inte skriva mer.. blev inte så mkt intressant skrivet men det får ni tåla. ;) haha... =P

Startade datorn och loggade in på msn.... direkt var det 7 (verkligen 7) personer som skrev till mig. + att jag fick sms från två andra. Shit.. har nog aldrig varit så populär kl 11.50 på förmiddagen... =P

Dagen då... ska snart gå och duscha lite. Sen ska jag väl packa min väska en aning och sedan ringa till Patrik och se när han tycker att det är okej att jag anländer till huvudstaden. Ska få se hans nya lägenhet så det ska bli spännande. =)

Ja.. that's all about it I think.

Nu: duschen som sagt... =)

För ungefär en halvtimme sedan passerade jag köket där bror satt med böcker och anteckningsblock uppslaget framför sig. Han hade ett uttryck i ansiktet som jag så väl kände igen. Hopplöshet. När jag såg hans ihopsjunkna hållning kunde jag inte låta bli att må bra. Där satt han, halv tio en måndagskväll och kände antagligen inget annat än ångest. Det är inte så att jag gottar mig i hans olycka, nej, nej. Däremot gottar jag mig åt min egen lycka. Plötsligt känns min lektion varannan vecka helt underbar. Inga sena kvällar. Inget stressigt pluggande. Och framför allt: inga prov.

Jag har varit hemma hela dagen. Ändå har det inte dykt upp något inlägg förrän nu. Dåligt va? Jag känner mig väldigt dålig idag faktiskt. Inte dålig-sjuk, utan dålig-dålig. Jag hade tänkt göra massor idag. Städa, bli klar med plugget, långpromenad med Zingo och gymma. Vad har jag gjort? Städat har jag med nöd och näppe klarat av. Pluggandet tvingade jag mig till att göra halvfärdigt för en stund sedan. Långpromenaden blev en slö runda i spåret. Och gymmet? Det närmsta jag kom dit var när jag stod ute i skogen med en Zingo som kissa i en buske. Skäms Erika, skäms! Nu funderar jag på att träna imorgon. Men orkar jag verkligen det? Plugg, gym, lektion och sen dans? Det tål att tänkas på (jag, som känner mig själv, vet att det inte kommer bli så. Jag kommer ta sovmorgon istället).

Jag kan inte förstå att helgen redan är över. Det var ju nyss fredag och jag fick äntligen gå hem efter jobbet. Jag får panik när jag tänker att det redan är söndag, därför tar jag ledigt i två dagar till - dock är det tänkt att jag ska plugga dessa två dagar. Jag har lite idé brist på inlägg sådärför får det bli en kort resumé av helgen, som har varit underbart mysig. För en gångs skull kommer det inte dyka upp några citat från fyllesamtal eller bilder från olika dansgolv. Detta har varit en lugn helg - och det har varit så skönt.

Det började med en tripp till Uppsala för att hjälpa Kalle med hans bankrån, vilket tydligen gick väldigt lyckat. Nu väntar jag bara på att polisen ska knacka på dörren och börja med sin utfrågning. XP
Som tur är gymmade jag efter det så nu är jag biffig och stark så jag kan klå ner polisen om de skulle komma. Dessutom har jag blivit lovad styrkepiller, så jag behöver nog inte oroa mig.

På lördagen vaknade jag glad och utvilad, susade runt, runt på en gocart (som ni redan vet) för att sedan hamna i Uppsala igen. (jag körde inte gocart dit, även om det kanske lät så). I Uppsala blev det bowling. Ett tips för er det går dåligt för, muta den lilla gubben (ni vet, han som sitter och håller i kägglorna så de inte ramlar fast man skjuter ett klot på dem) med kanelbullar och sprit. Gubben verkar gilla sånt. Efteråt hamnade vi på Pitchers där bartendern vägrade ta emot min beställning på en juice (min jag-ska-vara-nykter-ikväll-dricka, den funkar fortfarande haha) och istället skulle han blanda ihop något annat spännande.
Bartender: "Vad heter du?"
Jag: "Erika."
Bartender: "Erika? Erika med E?"
Jag: "Eeeh... ja?"
Detta fick jag och Christoffer oss ett gott skratt åt. Hur stavar man annars Erika? "E, som i Erik - Nej, E som i Erika"  XP

Idag har jag gjort något jag aldrig gjort förut. Jag var iväg och åkte gocart. Jävlar va kul det var. Hela familjen var på banan och slirade. Jag körde varken fortast eller långsamast och inte heller slirade jag mest, så jag är nöjd med min insatts.

Idéen kom från min far, som tyckte att hela famlijen skulle iväg och åka. Varken mor och jag har någonsin varit intresserade av detta. Men nu när jag har haft körkort i ett år har jag upptäckt mer och mer att det roligaste med att köra är ju att gasa. Att köra fort. När jag kom på det var det ju självklart - gocart here I come! Jag har tjatat på far ett bra tag nu och tillsist blev det av. Min mor hade ingen talan i detta fall och fick helt enkelt tvingas med. Det verkade dock efteråt som om hon tyckte det var ganska kul.

Som en del kanske märkt så har jag inte skrivit här på länge. Och det har berott på att jag har haft tentaskrivning den här veckan... suck va jobbigt det är. Men nu är den klar iaf så man är ledig från plugg i helgen.
Igår hade vi seriepreimär med juniorerna. Det gick väl sådär eftersom det blev förlust. Jag fick spela mitt6 för första gången i mitt liv. :O Om det gick bra får andra svara på... Jag var iaf bara nöjd med försvaret. Innan matchen träffade jag Patrik i Bålsta. Käka mat och sen åkte vi till Kungsängen där matchen var. =)

Imorn blir det till att jobba på Maxi igen... med barnen i Minihuset. 5 timmar. =) Lagom länge.

Nu: TV
Sen: SOVA!!!!!!!!!!

Min bror och jag har ett eget sätt att kommunicera på, vi förstår varandra utan att använda riktiga ord. Våra rum ligger vägg i vägg så vi har utarbetat ett system där vi genom ljud och enkla knackningar i väggen talar med varandra. På ett så simpelt sätt har vi lärt oss att förstå vad den andre säger. Det kan låta komplicerat, men det är väldigt enkelt. Brors tv står på högsta volym eller brors väckarklocka skriker på mogonen medan jag bankar hårt, hårt i väggen. Kanske inte så svårt att lista ut vad som menas; Stäng av din jävel!! Jag sover för faan!!

Jag åker en hel del buss om dagarna. Jag tror att jag gillar att åka buss, jag brukar sova så bra. Obekvämt, men själva sömnen är det inge fel på. Jag sover djupt på bussar, kan ibland vara helt okontaktbar. Jag försvinner bort i min egna värld och vaknar upp helt död ("och den här gången vaknade alla upp, utan att dö" (ingen förstår, citat från en världsberömd och superbra barnbok, Elvis och gummiarmarna)). Först förstår jag inte var jag är eller vad jag gör. Så förstår jag plötsligt efter några sekunder och klämmer mig ur bussen helt groggy och utanför vinglar jag omkring lite tills jag kommer på vart det är jag är påväg. 

Igår sov jag sådär bra på bussen. Vaknade upp två stationer innan avgång (ibland är det som om man har en inställd väckarklocka i huvudet). Bakom mig satt en kille som plötsligt böjer sig fram:  -"Ursäkta?"
   Jag var som ni kan förstå helt groggy och förstod knappt vart killen dök upp ifrån.
   - "Du har en siffra i håret."
   - "En siffra?"
   Jag förstod ingenting. Hur kan man ha en siffra i håret? Vad är en siffra överhuvudtaget? (ja, det var nästan så illa).
   - "Ja, en siffra. Vänta, vänd dig om."
   Så jag vände mig om. Kände hur han snabbt petade mig i bakhuvudet och sedan sträckte fram en så liten lapp att jag knappt såg den mellan hans fingrar. På den pyttelilla lappen kunde jag urskilja en siffra. Siffran 7, om det nu skulle ha någon betydelse. Möjligtvis att det stod 17.
   Jag förstod fortfarande ingenting, så det enda jag fick ur mig var jaha och ett tack för att han tog bort den. Sedan flög jag av bussen.