Det tickande spöket


Jag greps av lite panik idag på jobbet. Dagen släpade sig fram. Ögonen gick i kors och tvärs och jag blinkade oupphörligt för att undvika att somna (min trötthet skyller jag på den hemliga beundraren som smsade precis när jag höll på att somna efter att ha legat vaken 2½ halvtimme. Då kunde jag ju inte ens drömma om att somna innan jag fick reda på vem det var). 

Medan dagen släpade sig fram gav jag klockan ångestfyllda blickar om och om igen. Klockan var tio över ett när jag reste mig upp, trixade med en metallbit och sedan satte mig igen. Kastade en ofrivillig blick mot klockan. Tio över fyra! Förvirrningen slog till. Tre timmar hade gått, hur var det möjligt? Så jag kollade på en annan klocka bakom mig. Tio över ett. Ännu mer förvirrad kollar jag fram på klockan igen. Då ser jag hur den har blivit helt speedad och visarna snurrar runt, runt. Klockan sex. Klockan åtta. Klockan tio. Tillslut stannar den på tio över ett igen. Som om ingenting hade hänt fortsatte den ticka stillsamt.

Jag var nu mycket förvirrad. Var detta ett skämt...? Var jag så trött så att jag hallucinerade...? Var det en spökklocka...? Vad var det som hade hänt...?


//Erika



 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0