Tears and rain
En dyster himmel täckt av gråa moln. Små, små droppar från ovan tillsammans med svaga vindar svepandes över trädtopparna. Trots att jag inte alls kände för det tvingade jag mig ut i det dystra vädret för att ta en liten promenad med hunden. Väl ute ändrade jag mig ganska snabbt, idag var det inte lika kvavt i luften som igår så jag bestämde mig för en långpromenad i skogen. Innan jag ens kommit halvvägs började de små dropparna från himmelen bli allt fler och fler. Jag drog på mig luvan och fortsatte gå, det var trots regnet ganska mysigt ute i skogen. Faktiskt så kände jag mig bara gladare och gladare ju mer regnet öste ner. Jag började skratta och prata med Zingo (hunden) medans vi gick, samtidigt som vi båda bara blev blötare och blötare. Jag slängde av mig luvan och släppte ut håret, lät det spreta åt alla håll och kanter. Medan Zingo stannade till för att tugga i sig några blåbär satte jag igång att springa som en tok längs stigen. Zingo hakade snappt på och vi sprang och sprang genom skogen, sicksackade mellan rötter och stenar, tills vi kom fram till motionsspåret. Där vart jag tvungen att koppla Zingo då vi mötte någon som var ute och gick. Så fort vi passerat henne satte vi igång att springa allt vad vi hade igen. Vi sprang nästan hela vägen hem, stannade till lite för att leka i geggan och hela tiden kände jag mig strålande glad. Ju mer regnet öste ner destu mer log jag för mig själv. Tror dock inte att Zingo var lika glad över vattendropparna som stänkte ner på oss.
Då jag gick där i skogen kom jag att tänka på en sak. Regn känns som tårar ibland. De rinner nerför din kind och det känns som om hela världen ska rasa samman. Men så fort sista tåren har lämnat ögats kant har något lämnat dig. Allt känns så mycket lättare, som om din största börda har lämnat dina axlar och allt känns för en stund så enkelt. Som om tårarna har rensat bort alla promblem i världen. Som efter regn. Luften känns frisk och klar, nytt och fräscht. Som man brukar säga: Efter regn kommer solsken
Måste bara avsluta detta lite konstiga bloggande med att säga jag är så väldigt glad för dig Rebecka, du vet nog vad jag syftar på! Så kul att se dig så glad och sprallig idag (väldigt sprallig, hon stuttsade som en galning fram genom hallen). Lycka till med allt gumman och jag hoppas du har det bäst på Joar ikväll.
Jag älskar dig Erika! Tack! :D