Rymmande ungar

Äntligen hemkommen och ätit... Dagen på jobbet gick väl lagom fort... var aldrig så att jag tittade på klockan och tänkte "åh, det är låångt kvar!", för det har hänt förut.... =P En unge ville inte vara kvar så hon ställde sig vid dörren å sa: Jag vill inte vara här! Jag försökte få henne att sitta och rita med mig tills hennes mamma kom men hon typ tokvägra, och när jag gick mot henne öppnade hon dörren och gick ut. Jag fick typ värsta paniken och visste inte vad jag skulle göra. Kunde ju inte lämna barnen i rummet ensamma och jag kunde ju inte bara låta ungen försvinna. När jag gick efter henne och försökte lyfta upp henne la hon sig på golvet å typ sparka mig. Höll på å få en spark i ansiktet! =O
Tur att jag har värsta övertalningstekniken när det gäller barn - "Men följ med så ringer vi din mamma på en gång så får hon komma och hämta dig." . Precis när jag skulle ringa kom hennes mamma. Puh!

Snart ska jag pila över till Amanda å kolla lite på film... myskväll med andra ord. Men det blir nog inte så sent med tanke på att jag ska upp tidigt imorn och att jag ska orka köra. =)

Puss
//Rebecka

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0